Du kan bla til neste sideBla med piltastene

«Vet du hur det är när man dyker? Man släpper allting och tar sats och bara dyker. Man känner tångruskorna utmed benen, de är bruna och vattnet är klart, ljusare uppåt, och bubblor. Man glider. Man håller andan och glider och vänder sig och stiger uppåt, låter sig stiga och andas ut. Och sen flyter man. Bara flyter. Och hela tiden med öppna ögon. Ingen människa dyker utan att öppna ögonen.»
— Tove Janssons i «Sommarboken» (1972)

Kan ny forsking om Påskeøyas bosettere gi Thor Heyerdahl anerkjennelsen han aldri fikk?

Påskeøyas mange gåter

AntropologiBjørn Vassnes19. september

KJØLESKAPSTEORI: Hvordan kan de nesten 900 gigantiske statuene på Påskeøya ha blitt lagd og flyttet? En teori er at de ble vugget av gårde, slik man flytter på et kjøleskap. Foto: Horacio Fernandez

Påskeøya, eller Rapa Nui, er en av planetens mest hemmelighetsfulle øyer. For det første er det et av de mest isolerte stedene på kloden, så hvordan mennesker i det hele tatt fant fram til øya, er et mysterium. Den ligger langt borte fra alt, 1900 kilometer fra de andre øyene i Stillehavet, eller minst to ukers båtreise – i åpent hav – for de polynesierne som kom hit først. Og det er enda lengre, 3700 kilometer, til den søramerikanske kysten. Så de første oppdagerne, og bosetterne, måtte ha seilt i ukevis uten å se land, uten mulighet til å finne ferskvann.

Masseutryddelser tar knekken på det meste. Men de skaper også muligheter for nye liv.

Den største masseutryddelsen

PaleobiologiBjørn Vassnes19. september

Liten hjelper: Conodonter hjalp forskerne. Illustrasjon: Prehistorica/Wikimedia Commons

Det har vært liv her på kloden i cirka fire milliarder år, men dette livet har flere ganger vært på nippet til å bli utslettet. En av de største prøvelsene var den såkalte Perm-trias-utryddelsen for 253 millioner år siden. Dette var den nest siste av de «fem store» masseutryddelsene, og antakelig den mest alvorlige. Det er imidlertid den siste vi har hørt mest om, den for 66 millioner år siden, da en asteroide traff Jorden og tok knekken på blant annet dinosaurene. Men Perm-trias-hendelsen var større: Over 80 prosent av alle arter døde ut. Og de som kunne nyte godt av dette, og «ta over» kloden, var dinosaurene.